Köpa bolag? Så finansierar du köpet med banken

Står du inför ett stundande förvärv eller generationsskifte och funderar på hur du ska finansiera det? Det finns många finansieringsmöjligheter när du ska köpa bolag, men det kan vara svårt att veta i vilken ände du ska börja. Nedan listar vi därför några olika alternativ till din hjälp.

Egen insats

Precis som vid ett bostadsköp, behöver du som köpare stå för en viss del av köpeskillingen på egen hand även vid företagsförvärv. Hur stor del denna behöver vara varierar mellan långivare. Banker till exempel finansierar normalt sett mellan 50 och 75 procent. Utöver den egna insatsen finns många alternativa finansieringskällor. En vanlig struktur är banklån i botten, ägarrevers eller annan finansiär som juniorfinansiering och eget kapital på toppen.

Säljarrevers

En säljarrevers är en ekonomisk uppgörelse mellan köpare och säljare som innebär att köparen åtar sig att betala delar av köpeskillingen över tid. Rent konkret innebär det att säljaren ställer upp med en kredit, en avbetalningsplan, på en del av köpeskillingen. Genom denna lösning kan köparen dela upp köpeskillingen i en del som betalas av direkt samt en del som betalas av över tid med hjälp av företagets framtida vinster. Förutom fördelen att du som köpare inte behöver betala allt direkt, är denna typ av lösning väldigt positiv för dig som köpare, då du säkrar förutsättningar för en framgångsrik överlämning. Ju bättre det går för dig, desto mer kan säljaren få betalt, över tid. Genom en säljarrevers säkerställer du att både du och säljaren och har samma incitament för bolagets framtida positiva utveckling, även efter köpet.

Lån

Ofta behövs det, utöver den egna insatsen och säljarrevers, kompletteras med annan extern finansiering för att stänga gapet. Det mest traditionsenliga är att ta ett banklån, där det finns flera olika typer av lån, som alla skiljer sig åt. Precis som vid bostadsköp delas även förvärvsfinansiering generellt sett in i olika lager, precis som topp- och bottenlån, men benämns istället som senior eller efterställd skuld i kapitalstrukturen.

Säkerställd skuld – senior finansiering

Säkerställd skuld kallas även ”senior skuld”, och kan liknas vid bottenlån för en bostad. För ett säkerställt lån har ofta låntagaren ställt ut någon form av säkerhet som kan utgöras av fasta tillgångar såsom fastigheter, byggnader, fordon, maskiner etc. Om låntagaren inte betalar kan finansiären (banken) beslagta det som är satt i säkerhet och i sin tur sälja det för att driva in skulden. Risken för finansiären ses däremot som relativt låg eftersom låntagaren har mycket att förlora, och mindre risk för finansiären innebär att räntorna på sådana här lån ofta är lägre. Räntebetalningarna och amortering (återbetalning) sker oftast kontinuerligt över lånets löptid

Efterställd skuld – juniorfinansiering

Efterställd skuld kallas även juniorfinansiering. Skillnaden mellan efterställd skuld och seniorskuld är den prioritet i vilken skuldfordringarna betalas av för ett företag i konkurs eller likvidation. Efterställd skuld ligger lågt i prioriteringsordningen, vilket innebär att, vid konkurs eller likvidation, återbetalas den juniora skulden först när den säkerställda skulden är helt återbetalad.

Om företaget går i konkurs betalas den efterställda skulden efter att många andra skulder har betalats, vilket gör att risken för finansiären blir större. Det kallas också ”junior skuld” och har mer variation när det kommer till upplägg och är mer flexibla vad gäller villkor. Oftast är det amorteringsfria lån, men med en så kallad Pay-in-kind-ränta, som innebär att räntan ökar på den totala skulden och betalas först när lånet förfaller.

Obligationer

En obligation är också ett lån, men istället för att låna pengar från en bank så utfärdar eller säljer staten eller företag obligationer. Staten eller företaget betalar sedan (fast eller rörlig) avkastningsränta till den som äger obligationen. Obligationer har precis som ett lån från en bank en viss löptid och förefaller vanligen när långivaren fått tillbaka 100% av investeringen.